En tillbyggnad kan verka enkel i början, men det finns många saker som är viktiga att kontrollera tidigt: bygglov, detaljplan, areor, byggnadshöjd, befintlig konstruktion, fasadmaterial, tillgänglighet och hur den nya delen möter huset.

Studio Paredes hjälper dig med ombyggnad och tillbyggnad i Malmö och övriga Skåne – från första idé och skiss till bygglovshandlingar, ritningsunderlag och projektering för byggnation.

Steg 1: Börja med byggrätten

Innan du börjar rita bör du ta reda på några grundläggande areor och mått. Hur stor är ytan för det befintliga huset? Vad är den samlade byggnadsarean för andra byggnader på tomten? Och hur stor är den tänkta tillbyggnaden? Finns det tidigare bygglovsbefriade byggnader på tomten, och är de registrerade som sådana i kommunens bygglovsarkiv?

Även andra byggnadsmått är bra att ha koll på, såsom byggnadshöjder och nockhöjd för både befintliga hus och den tilltänkta tillbyggnaden.

Detta är ofta första steget för att förstå om projektet kan vara bygglovsfritt, kräver bygglov eller endast anmälan till kommunens stadsbyggnadskontor. Reglerna kan också påverkas av detaljplan, områdesbestämmelser, kulturmiljö, strandskydd eller särskilda bestämmelser i kommunen.

Bygglovsfri tillbyggnad?

I vissa fall kan en tillbyggnad göras utan bygglov, men det beror på byggnadstyp, storlek, höjd, placering och vilka regler som gäller på platsen. Kontrollera alltid aktuella regler hos Boverket och hos din kommun. Boverket har sammanställt en väldigt informativ och pedagogisk vägledning: ”Får jag bygga?”

Enligt ändringarna i Plan- och Bygglagen från 1 december 2025 kan en tillbyggnad för ett en- eller tvåbostadshus vara lovfri om den får en bruttoarea eller öppenarea på högst 30,0 m², inte överstiger byggnadens taknock och tillsammans med andra lovbefriade tillbyggnader på byggnaden inte överstiger 30,0 m². Kom ihåg att en förutsättning för bygglovsbefriade åtgärder är att om de byggs inom 4,5 m från tomtgräns måste du ha ett skriftligt medgivande från grannen.

Bygga till ett komplementhus bygglovsfritt

Undantaget från krav på bygglov för tillbyggnad av komplementbyggnad eller komplementbostadshus gäller både inom och utanför detaljplan, men förutsättningarna skiljer sig åt:

Inom detaljplan

Att bygga till en komplementbyggnad inom detaljplan kräver normalt inte bygglov om byggnaden efter tillbyggnaden uppfyller följande kriterier:

• får en byggnadsarea på högst 30,0 m²
• får en taknockshöjd som inte överstiger 4,0 meter
• får en mindre byggnadsarea än den byggnad som den kompletterar
• är placerad inom tomten
• tillsammans med övriga lovbefriade komplementbyggnader och komplementbostadshus på tomten inte får en större sammanlagd byggnadsarea än 45,0 m²
• inte omfattas av utökad lovplikt i PBL
• inte omfattas av ändrad lovplikt i detaljplan eller områdesbestämmelser
• grannemedgivande finns om den är placerad inom 4,5m från gräns

Utanför detaljplan

Utanför detaljplan gäller andra gränser. Där kan en tillbyggnad av komplementbyggnad eller komplementbostadshus vara lovfri om byggnaden efter tillbyggnaden får en byggnadsarea på högst 50,0 m², en taknockshöjd som inte överstiger 4,5 meter och tillsammans med övriga lovbefriade komplementbyggnader och komplementbostadshus inte överstiger 65,0 m².

Detta är en förenklad sammanfattning. Regler kan ändras och lokala förutsättningar kan påverka bedömningen. Dubbelkolla därför alltid de aktuella reglerna hos Boverket och kontakta gärna kommunen innan du börjar bygga.

Steg 2: Kontrollera detaljplan och kommunens arkiv

Nästa steg är att ta reda på vad detaljplanen säger. Den brukar styra hur mycket du får bygga, höjden på byggnaden, storleken på komplementbyggnader, placering på tomten, prickmark, takform, användning och ibland även fasadmaterial eller kulturmiljöhänsyn.

I många kommuner kan du hitta detaljplaner, planbestämmelser och plankartor i kommunens digitala arkiv eller via en webbkarta. Ibland behöver du kontakta kommunen direkt och be om de handlingar som gäller för din fastighet.

Steg 3: Titta på befintligt underlag

När du vet ungefär vad du får bygga kan du börja titta på det befintliga husets förutsättningar. Om du inte har gamla ritningar kan du alltid höra av dig till kommunen och se ifall de har gamla bygglovs- och konstruktionsritningar, de brukar vara digitaliserade. I dessa kan du ofta se vilka väggar som är bärande och hur är konstruktionen för bjälklag, grund, tak och fasad.

Vid en tillbyggnad är mötet mellan nytt och befintligt ofta den svåra delen. Det handlar inte bara om att få till något snyggt arkitektoniskt, utan också om att konstruktion, fukt, brand, och tillgänglighetsfrågorna fungerar som en helhet.

Steg 4: Fasad, material, och mötet mellan nytt och gammalt

Fundera på vilket fasadmaterial huset har idag och vilket material den nya tillbyggnaden ska få. Ska den nya delen smälta in eller tydligt visa att den är ny? Hur möter taken och väggarna varandra?

Det är också viktigt att tänka på hur vatten leds bort från huset. Finns det plats för takavvattning, stuprör, marklutning och dränering runt den nya delen? En tillbyggnad ska inte skapa fuktproblem för den befintliga byggnaden.

Om huset ligger i en känslig miljö, till exempel i ett kulturhistoriskt område eller i en värdefull landskapsmiljö, blir materialval och proportioner extra viktiga. Kommunen kan ha synpunkter på detta och ibland har de specifika policys om kulturmiljö i just ditt område.

Även om det i vissa fall finns stor frihet att bygga till en byggnad ska tillbyggnaden utföras varsamt, med hänsyn till den befintliga byggnadens karaktärsdrag (plan- och bygglagen, 8 kap. 17 §), ha en god form- och färgverkan (plan- och bygglagen, 8 kap. 1 §), och anpassas till stads- och landskapsbilden (plan- och bygglagen, 2 kap. 6 §)

Steg 5: Beakta nivåskillnader och tillgänglighet

Vid tillbyggnad i markplanet ska man eftersträva att utrymmet efter tillbyggnaden är tillgängligt för personer med nedsatt rörelseförmåga. Om det finns utrymmen som inte är tillgängliga ska det vara möjligt att göra dem tillgängliga i efterhand, till exempel med ramp eller lift.

I bygglovsansökan behöver man därför visa hur en ramp kan anordnas om den nya delen inte är tillgänglig direkt, alternativt rita in en lift. Detta är sådant som kommunen prövar i samband med bygglovsansökan, så det är viktigt att ta hänsyn till tillgängligheten redan från början.

Även måtten inne i hygienrum, det vill säga exempelvis toalett och badrum, behöver vara anpassade så att utrymmet kan användas av en person i rullstol. I planritningar visas detta bland annat genom en vändcirkel med 1,3 meters diameter.

Även måtten vid dörrar och passager behöver utformas så att de kan användas av en person som sitter i rullstol.

Steg 6: Gör en enkel skiss innan du kontaktar arkitekt

När du har funderat på mått, placering, funktion och ungefärlig storlek kan du göra en enkel skiss. Den behöver inte vara perfekt. Det viktiga är att den visar vad du vill bygga, ungefär hur stor tillbyggnaden ska vara och vilka ytor och funktioner du vill få plats med.

Det finns några gratisprogram som är anpassade för icke-professionella, såsom SketchUp Web, Sweet Home 3D och Planner 5D, som du kan använda om du vill testa att skissa själv.

Du kan också ta hjälp av en arkitekt direkt. Det räcker att du skickar en enkel skiss och en beskrivning av vilka funktioner du tänker dig i den nya tillbyggnaden.

Hos Studio Paredes kan du boka ett kostnadsfritt första möte där vi går igenom din idé, tittar på förutsättningarna och diskuterar nästa steg.

Steg 7: Skicka underlaget till arkitekten

För att kunna göra en första bedömning är det bra om du skickar så mycket underlag som möjligt. Det kan till exempel vara:

• fastighetsbeteckning
• situationsplan eller karta över tomten
• befintliga planritningar
• fasader och sektioner
• foton på huset och platsen där tillbyggnaden ska placeras
• detaljplan eller planbestämmelser om du har dem
• en enkel skiss och beskrivning av vad du vill bygga

PDF-format eller foton på ritningarna räcker bra i början. Om projektet går vidare till bygglovshandlingar eller projektering är digitalt underlag det bästa, men det är inget du behöver ha färdigt inför det första mötet.

Arkitekten hjälper i ett senare skede till att ta fram fackmässiga ritningar utifrån de ritningar som redan finns. I vissa fall behöver den befintliga byggnaden också mätas upp för att säkerställa att alla mått stämmer. På så sätt minskar risken för fel som annars kan bli dyra längre fram i projektet.

Steg 8: Från skiss till bygglovshandling

När du och arkitekten har haft ett första introduktionsmöte och gått igenom projektets förutsättningar hjälper arkitekten dig att ta fram en skiss och ett gestaltningsförslag för tillbyggnaden. Det innebär att arkitekten tar fram olika skisser och planlösningar utifrån dina behov, tillsammans med förslag på tillbyggnadens arkitektoniska uttryck.

Hur lång tid skissprocessen tar beror på byggnaden, hur tydlig bild du själv har av uttryck och materialval samt vilken budget du har. En tillbyggnad kan skilja mycket i pris beroende på omfattning, konstruktionens komplexitet och materialval.

När skisskedet är klart är det dags att ta fram bygglovshandlingarna. Det är de ritningar och handlingar som kommunen prövar i bygglovsansökan för att bedöma om projektet uppfyller alla gällande lagkrav. Det omfattar bland annat byggnadens utformning, mått, tillgänglighet samt att förslaget följer plan- och bygglagen och gällande bestämmelser i detaljplanen.

Bygglovshandlingarna består ofta av situationsplan, planritningar, fasadritningar, sektioner och materialangivelser. Exakt vilka handlingar som krävs beror på projektets omfattning. Det viktigaste i bygglovshandlingarna är att kommunen tydligt kan förstå projektets omfattning, de grundläggande måtten och hur tillbyggnadens utformning och materialval förhåller sig till omgivningen och den befintliga byggnaden.

Bygglovshandlingarna brukar användas som underlag för kostnadsbedömning. Då kan du börja prata med entreprenörer och få en bättre uppfattning om vad projektet kommer att kosta innan allt detaljprojekteras.

Bonussteg: Kolla konstruktionen

När bygglovet är klart och du vet att projektet är möjligt att genomföra ur myndighetssynpunkt är det en bra idé att kontrollera konstruktionen. Då säkerställer du att förslaget också är genomförbart ur ett konstruktivt perspektiv.

Du kan skicka bygglovsritningarna till en konstruktör som går igenom förslaget och bedömer vilka möjligheter och begränsningar som finns utifrån hur projektet är utformat. Arkitekten kan också hjälpa dig att ta fram det konstruktiva underlaget genom att anlita en konstruktör och samordna arbetet.

Arkitekten och konstruktören kan då tillsammans gå igenom och dimensionera de viktiga bärande delarna i projektet och ta fram ett underlag som visar att förslaget fungerar konstruktivt.

Det är bra att göra detta så tidigt som möjligt när projektets utformning börjar bli fastställd. Alla projekt behöver däremot inte en separat konstruktör. Vid enklare tillbyggnader utan komplicerade bärande ingrepp kan behovet vara begränsat.

Hur mycket konstruktionsunderlag som behövs inför byggstart beror även på entreprenören. Vissa entreprenörer kan själva hantera delar av den konstruktiva projekteringen, medan andra behöver färdiga konstruktionsritningar och dimensioneringar för att kunna börja och prissätta arbetet.

Om tillbyggnaden innebär ingrepp i den befintliga bärande konstruktionen behöver man också göra en bygganmälan till kommunen. Till anmälan behöver man vanligtvis lämna in konstruktionsritningar som visar hur ändringen ska genomföras. Det konstruktiva underlaget kommer därför ändå att behöva tas fram förr eller senare i projektet.

Steg 9: Efter bygglov: förfrågningsunderlag och byggnation

När bygglovet är klart kan projektet gå vidare på olika sätt. Du kan till exempel anlita en entreprenör på totalentreprenad, där entreprenören tar ansvaret för helheten. Eller så tar du fram ett detaljerat förfrågningsunderlag som du kan använda för att få in bättre offerter och minska risken för missförstånd under byggprocessen.

För ett komplett förfrågningsunderlag kan arkitekten hjälpa till med fönsteruppställningar, dörruppställningar, materialbeskrivningar, måttsatta ritningar och samordning med konstruktionsritningar.

Arkitekt i Malmö för ombyggnad, tillbyggnad och bygglov

Studio Paredes arbetar med arkitektur, bygglovsritningar, ombyggnader och tillbyggnader i Malmö och Skåne. Målet är att skapa lösningar som är funktionella, vackra och anpassade till både huset, platsen och människorna som ska använda byggnaden.

Har du en idé om att bygga till, bygga om eller förändra ditt hus? Skicka gärna en enkel skiss, några bilder och det underlag du har, så tar vi ett första kostnadsfritt möte.

---

Vanliga frågor om tillbyggnad

Fler guider